1.1.5 Använd webben som verktyg för att informera vid kriser

Regeringen har gett berörda myndigheter och samtliga länsstyrelser i uppdrag att på sina webbplatser tillhandahålla krisinformation till allmänhet, företag och massmedier. Vidare har regeringen beslutat att Krisberedskapsmyndigheten ska verka för att kommuner och landsting på sina webbplatser tillhandahåller en krisinformationssida för information till allmänhet och massmedia inför och vid fredstida krishantering och höjd beredskap.

För att leva upp till de krav som ställs från regeringen krävs organisatorisk och teknisk beredskap. Genom att ha en fungerande webborganisation på plats och en webbplattform som följer de standarder som beskrivs i Vägledningen 24-timmarswebben underlättas krishanteringen. Samtidigt blir möjligheterna större att nå ut med information till berörda personer, media och annan nyhetsbevakning. Webben kompletterar telefon, radio och andra kanaler och kan minska antalet inkommande samtal på ett effektivt sätt.

I avsnitt 5.3 Krisinformation på webbplatsen kan du läsa mer om hur webben och webborganisationen kan förberedas och utnyttjas på ett effektivt sätt vid en kris. Nedan presenteras de strategier för samhällets säkerhet som redovisas i propositionenSamverkan vid en kris – för ett säkrare samhälle (prop. 2005/06:133) samt Krisberedskapsmyndighetens uppdrag att utveckla en nationell krisportal.

Propositionen Samverkan vid en kris för ett säkrare samhälle

I propositionen Samverkan vid en kris – för ett säkrare samhälle (prop. 2005/06:133), redovisas strategier för samhällets säkerhet. Information under en kris är ett område som behandlas särskilt:

Vid kriser prövas förtroendet för ansvariga myndigheter. En effektiv och trovärdig krishantering beror i allt högre grad på det sätt på vilket verksamhetsansvariga informerar och kommunicerar med allmänhet och medier. Det handlar om att under stor tidspress och osäkra förhållanden kvalitetsgranska, sammanställa och lämna information samt att ta emot information från olika källor, t.ex. enskilda, organisationer och näringsliv.

Hanteringen av information i samband med en kris får inte reduceras till att enbart bli en teknisk funktion. Offentliga organisationer måste även ha kompetens för att kunna möta människor i kris och se till att personalen är utbildad och övad i att ta emot och förmedla problematisk, osäker och svår information på ett respektfullt sätt och anpassat till olika målgrupper, t.ex. barn och ungdomar. Vidare bör myndigheterna ha en förmåga att ägna sig åt mediebevakning och möta mediernas krav på information.

I propositionen betonas särskilt:

• Vikten av att varje myndighet samarbetar med övriga myndigheter och bidrar med information.
• Att ett fungerande informationsflöde är nödvändigt för att samordning av relevanta delar av myndigheternas information till allmänhet och medier ska kunna ske.
• Att webbportaler och webbplatser bör ses som ett stöd för spridning och samordning av krisinformation via Internet.
• Att Internet och andra kommunikationsverktyg, som t.ex. sms, ställer betydande krav på myndigheter att snabbt ska kunna informera och kommunicera med medier och allmänhet.

I propositionen lyfts också fram den enskildes ansvar:

Den enskilde har ett ansvar att hålla sig informerad om risker och hot och att vidta de skyddsåtgärder som är befogade och möjliga. En förbättrad förmåga hos den enskilde att hantera kriser underlättar för samhällets operativa insatser, också i kriser.

Detta ställer i sin tur krav på att kommuner, stat och andra samhällsorgan kommunicerar riskerna i samhället. Medborgaren bör i möjligaste mån få reda på vilka risker som finns och vilka skyddsåtgärder som offentliga organ och enskilda verksamhetsutövare planerar samt vad enskilda medborgare själva kan göra för att höja den egna säkerheten.

För att medborgarna ska kunna tillgodogöra sig information från kommuner, stat och andra samhällsorgan krävs att informationen utformas efter individens behov så att alla får möjlighet att lära sig och ta ställning i dessa frågor. Medborgarna bör oberoende av exempelvis ålder, kön, funktionshinder och språkkunskaper ges möjlighet att ta del av informationen.

Krisberedskapsmyndighetens uppdrag

På uppdrag av regeringen ansvarar Krisberedskapsmyndigheten (KBM) för att utveckla en nationell webbportal för krisinformation till allmänhet och medier.

Den nationella portalen har flera syften:

• Före en kris ska allmänhet och medier informeras om hur krishanteringen fungerar i Sverige.
• Under en kris ska ansvarsförhållanden beskrivas och hänvisning göras till dem som är ansvariga för krishanteringen.
• Efter krisen kan KBM sammanfatta vad som har inträffat och beskriva de erfarenheter som har gjorts.

I nuläget har de flesta offentliga aktörer, inklusive kommunerna, förberedda webbsidor med krisinformation. Regeringens webbplats spelar här en särskilt viktig roll eftersom många medborgare i en nationell krissituation kan tänkas vända sig till den först för information.

Fördjupning

Myndigheters särskilda ansvar och skyldigheter regleras av Förordning (2002:472) om åtgärder för fredstida krishantering och höjd beredskap.

Kommunernas och landstingens ansvar styrs av Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap.

Senast uppdaterad 2008-12-17