Frågor om vägledningen 24-timmarswebben

Anonym 2009-04-13

Jag har några frågor om vägledningen:

Punkt 3.3.12 Ska webbadresser vara bokmärkningsbara i webbläsaren. Gäller det även länkar till pdf:er och som får en url? Pdf-dokument ordnar man i olika mappar med understrukturer för att just hålla struktur på det hela, vilket resulterar i att det blir långa url:er så långa att de inte går att lägga upp som bokmärke?

5.7.3 Tala om när en länk öppnas i nytt fönster: Tidigare har det varit att man öppnar nytt fönster då man går vidare till annan webbplats, öppnar ett dokument tex pdf och då det är en webbapplikation till tex en separat funktion. Enligt nya vägledningen ska man endast öppna nytt fönster då det går till ett dokument tex pdf eller word eller öppnas i en applikation. Vad menar ni med applikation - är det applikation som inte öppnas i webbläsarfönstret? Om det är en webbapplikation tex du är på en myndighetssida och klickar på en länk som leder till en speciell separat funktion som ägs av myndigheten men den har lite annat utseende? Hur kommer det sig att ni kommit fram till att man ska vara kvar i fönstret då man länkar till annan webbplats? Men inte annars?

3.3.3 skapa en design som fungerar oavsett fönster- och skärmstorlek. I den nya vägledningen har ni blivit mer konkret att det ska vara flytande/elastisk design och inte alls fasta mått. Tidigare var det en blandning av fasta och relativa mått. Det finns naturligtvis för- och nackdelar med alla varianter, men risken finns då man bygger helt flytande att man tappar andra delar och andra målgrupper. Tex användarupplevelsen och att det ska kännas tilltalande och fungera/ se bra ut då du använder bilder och annat. Regeringen.se är byggd enligt det och där upplever jag sidan rörig eftersom bilder och text flyter om vartannat och känns inte lika strukturerad. Jag vill tillägga att jag inte förespråkar flashiga siter och tycker det är mycket viktigt med tillgänglighet. Jag ser bara risken i att man hamnar i andra diket. Förut var vi på ena sidan och nu hamnar vi på andra sidan om du förstår vad jag menar. Risken är att man anpassar så mycket för en grupp att man glömmer bort andra grupper.

Taggad med: användbarhet, skriva för webben, tillgänglighet, webbstandarder.

Besvara frågan


Svar

  • Verva, 2006-10-31:

    Här är svar på dina frågor:

            1. Målsättningen bör vara att inte skapa så djupa mappstrukturer och långa filnamn att det skapar URLer som inte är bokmärkningsbara.   Jag har ingen uppfattning om hur vanligt det är att användare bokmärker länkar till pdf:er. Eller om det är vanligare att man sparar filen eller kanske kopierar url:en och e-postar den för att tipsa en kollega etc. 3.3.12 gäller i första hand sidor som är sannolika att de bokmärks, men målsättningen ska vara att alla webbadresser på webbplatsen är bokmärkningsbara.
    
            2a. Håller med om att ett tydligare ord än "applikationer" hade varit lämpligare. Applikation avser i texten i första hand program som krävs för att öppna dokumentformaten såsom Adobe Acrobat Reader, olika Office-programvaror, etc. Webbapplikationer t.ex en e-tjänst (och andra html-baserade lösningar) inom myndigheten eller på annan webbplats bör (om det inte finns mycket goda skäl) öppnas i det befintliga fönstret.
    
            2b. En av de vanligaste navigeringsteknikerna på webben är fortfarande att man använder sig av Bakåt-knappen i webbläsaren. Den möjligehet försvinner om man öppnar nya fönster. Användare som föredrar att öppna nya  fönster kan själva gör en sådan inställning eller välja det genom att högerklicka på länken.
    
            3. Jag förstår inte riktigt vad du menar med att Regeringens webbplats inte upplevs som strukturerad. När man ändrar storleken på fönstret till önskad bredd är det ju tänkt att man ska få den bredd man föredrar för läsning och den skärm man har. Att layouten rör på sig under tiden man ändrar fönsterstorleken tror jag är något som man vänjer sig vid när fler webbplater tillämpar detta.  Antalet förekomster av olika skärmstorleket ökar, t.ex. widescreens till laptops/desktops och små skärmar till mobila enheter. Webbplatsbyggare får därför svårare att hitta vad som är ett lämpligt fast mått. Tanken är att webbplatsen ska byggas så att den kan användas av så många som möjligt och att de blir så ändamålsenliga som möjligt. Vi tror därför att elastiska/flexibla layouter att föredra.
    

Besvara frågan